Triss, Fireball och Stare - men nu blir det 505!

Hej alla 505-seglare!

Jag och min bror har precis köpt en 505! Det är nog egentligen en gammal dröm som ha gått i uppfyllelse. Vi har båda seglat sedan vi var barn. Seglingskarriären började i Ängelholm dit vi flyttade som unga pojkar. Där lärde vi oss först i klubbens Optimistjollar. Sedan seglade jag E-jolle innan vi lockades med att börja segla Fireball. Klassen var lokalt mycket stor i Ängelholm och i Skåne på den tiden. Vi gillade skarpt tvåmansjolle-segling där vi kunde dela på ansvar samt med- och motgångar tillsammans. Vi höll på med Fireballsegling i drygt 10 år och hann med att segla ett antal VM, EM, NM och SM. Lars Hultgren var en av våra konkurrenter under de första åren. Han lärde oss mycket om segling, men ännu mer att sjunga fula sånger, som han lärt sig i Lund tror jag.

Segling med barnen, men sen?
Sedan kom flickvänner, som blev fruar och barn. Seglingen fick läggas åt sidan. Efter några år blev dock abstinensen för stor. Lasse köpte sig en Starbåt som han seglade med en av barnens kompisars pappa. Själv hittade jag en Trissjolle som var till salu, tillsammans med en Windsurfer. Surfbrädan blåste tyvärr sönder i en höststorm. Trissjollen kom dock till god användning när jag kunde bilda besättning med min son. Eftersom Lasse efter några år också hade börjat segla med sin son så fick det bli en Starbåt för mig med. Således började vi tävla mot varandra med varsin son. Allt var frid och fröjd tills att vi insåg att de nu unga männen hade tröttnat på sina farsor. Där stod vi då med varsin Stare, men utan någon som riktigt hade tid att segla med oss.

505-planerna tar form
Lasse sa en kväll när vi satt vid lägerelden att han hade testat att segla 505, vilket faktiskt var minst lika roligt, kanske rentav ännu bättre, än Fireball! -Ska vi inte köpa en 505 tillsammans? Frågade han.

Det var som att få gå tillbaka 30 år i tiden! Vem vill inte det? Sagt och gjort. Kontakt med 505-förbundet visade sig ge extremt mycket stöd, hjälp och support. Alla var verkligen mycket hjälpsamma. Lasse har ju fått följa med några av er i Björlanda Kile och själv fick jag vara med i Gottskär med Per-Eric Thörnström.

Båtköp – och inte vilken båt som helst!
Vi har båda blivit allt mer tända och sugna på att få tag på en egen båt. Förbundet hjälpte till med kontakter samt tips och idéer. Vi kände oss rätt säkra på att vi skulle fastna för 505, så vi bestämde oss för att vi ville ha tag på en båt i bra skick på en gång, utan att köpa en instegsbåt först.

Valet föll på 9002, som Mike Holt seglade för några år sedan och kom 2:a på VM två gånger! Under de senaste åren har båten legat mest på land i sydöstra England och väntat på att vi skulle norpa den. Vi köpte båten efter att bara ha sett bilder på den. Någon Engelsman tog med den till Kiel och min dotter, som var där för att själv segla, fick i uppdrag att dra med den hem till Sävedalen.

Premiär med strul
Nu har vi testat att segla 3 gånger. Jungfruturen höll på att sluta i katastrof eftersom det blåste upp medan vi riggade och stack ut. I väldigt mycket vind lyckades vi konstatera att storens avlastning inte funkade, så den kanade ner. Vi fick binda fast till något som blev en extremt hård knop. Vår hamn är väldigt grund och vindriktningen låg på mot land. Vi ville inte börja med att köra sönder rodret, så vi seglade in i en vik där det var lä och fick ner båda seglen, trots hårt åtdraget storfall.

Vi ska försöka lära oss att hitta bland alla tampar och ser väldigt mycket fram emot att få segla med (eller mot?) er allihop. Tack för all hjälp och stöd. Ett särskilt tack till Per-Eric och Lars Bjerke. Vi har talat med Mike Holt och Holger Jess som varit till stor hjälp de med. Det känns verkligen som att man är genuint välkommen in i 505-seglandet.

Seglarhälsningar
Per o Lars Wester