LOGO
Svenska 505 förbundet

Nyheter

Rendez-Vous i Dover

IMG 2922”Vad skall vi göra nu då?”

Efter 8 år med RS500 så hade vi bestämt att detta var vår sista säsong och därför lämnade vi vår båt på årets VM i Travemunde. Frågan vad vi skulle göra härnäst gnagde i huvudet på vägen hem. Vi hade haft lite kontakt med Lasse Bjerke om det fanns möjlighet att provsegla en Five och nu tog vi upp den tråden igen. Lasse var som alltid otroligt hjälpsam och ställde upp med lånebåt, följebåt, tips, och perfekt provseglingsväder.

 

Vana vid tre tampar

På hamnplanen slängde vi en kort blick ned i sittbrunnen och insåg att fiven erbjuder i princip oändliga möjligheter att trassla in sig, fastna eller helt enkelt dra i fel tamp. Vi är vana vid tre tampar, vilket i bland är minst två för många.  

 

Snabbt beslut

Provseglingen fungerade hyfsat och på väg in bestämde vi oss för att försöka hitta en båt att köpa. Senare på kvällen dök det ned ett mail från Per-Eric med lämpliga båtar och två dagar senare hade vi köpt 8974.

 

Dover

Nu återstod bara den lilla detaljen att få hem båten från England. En snabb shoppinghelg på 300 mil via Calais – Dover löste den frågan. När vi rullade av färjan i Dover så mötte vi säljaren på parkeringen. Vi klämde på lite segel, ryckte i några block, hängde på båten på vår bil och rullade ombord på nästa returfärja.

 

Varför valde vi 505, och vad hoppas vi att få ut av valet?

Vi har båda kappseglat jolle sedan barnsben, och träffades faktiskt förstå gången när vi seglade optimist. Sedan dess har vi på varsitt håll seglat till bl.a. E-jolle, bräda, Snipe, One design 14 och storbåt. Tillsammans har vi nu seglat RS 500 i 8 säsonger och tycker att vi fått till skiff-tekniken ganska bra. När vi nu skulle byta klass var vi ute efter ett aktivt förbund, trevliga seglare och möjlighet till regelbundna seglingar på såväl lokal som nationell och internationell nivå. Att det skulle vara en high-performance båt med trapez var ett måste och därmed var valet enkelt, Five fick det bli!

 

Riggning

Eftersom vi inte ens har hunnit rigga båten eller ännu mindre hunnit segla den så har vi inte träffat så många fiveseglare, men de vi har träffat har varit väldigt hjälpsamma och vänliga. Vi har känt oss otroligt välkomna vilket gör att valet känns ännu bättre.  

Eftersom vi fortfarande inte har lyckats klura ut hur alla tampar hänger ihop så hoppas vi att hjälpsamheten finns kvar ett tag till J

 

Förhoppningsvis så får vi hop det hela inom någon vecka och då får vi chansen att mötas på vattnet.

 

Vänliga Hälsningar

Johan Röök & Malin Broberg

Nordiskt och Danskt mästerskap i 505 genom SWE 8923:s ögon

Hultgren startar

27 båtar kom till start i Sönderborg, varav 2 från vardera Finland och Tyskland, 9 från Sverige och resterande från hemmanationen Danmark.

Fina faciliteter

Vi kom till en fantastiskt fin anläggning i Sönderborg med härliga sjösättningsmöjligheter, dusch och omklädningsrum och toaletter i massor. Vädret var också strålande så allt gick med ett leende på läpparna. Här kommer det att bli kanon med 505 EM 2019. Oerhört vackra vyer från havet, på land hann vi inte se något annat än klubben och campingen. Finfina seglingsvatten, gott om plats att lägga stora banor till EM:et. Rutinerade seglingsledare med fina arrangemang på havet.

Klubbens markpersonal servade oss med härlig frukostbuffé där vi gjorde våra dagliga matpaket och på kvällarna var det kanonfint käk till en mycket rimlig peng. Vad jag (och Knut o Jana Hastenpflug) totalt hade missat så var det samtidigt klassmästerskap i Optimistjolle och Zoom 8 så när snabbepappa Hultgren skulle boka stuga på campingen som ligger 150 meter ifrån så var det fullt så tältet fick plockas upp igen. Jättebra camping visade det sig.

Vi skulle bara behöva koncentrera oss på seglingarna och det skulle ju visa sig att det blev mycket av den varan framöver.

Mycket segling för startavgiften

Vi startade med två seglingar på fredagen kl 14 och då var vi bara Fivar på banan, sedan hade vi sällskap av A-Cat och andra 2 skrovsvarianter som visslade runt omkring oss, ibland hisnade och skräckinjagande vid möten. Svårt att beräkna går vi före eller….? Inga maxantal seglingar angavs per dag eller totalt i serien.

På lördagen började alla tro på att gå in i land efter tre finfina seglingar men det blev en fjärde där de hade utökat till 3 varv och då tänkte vi att sen blir det väl in till land. Nädå, en femte och sjätte !! skulle hinnas med också. Många besättningar gick slut på vatten och dricka. Mer tom i skallen än vanligt, vi gjorde konstiga misstag ibland men det var ju lika för alla. Kanske lite olika ambitionsnivå mellan tävlingsledning och seglarna?  Det sociala blev att få i sig den jättegoda maten och sedan snabbt uppsöka John blund och hämta kraft inför nästa dags äventyr. Måtte natten vara länge så jag är pigg imorgon!

Ja men på söndagen så blir det väl bara två race och sedan en lång väg hem? Nja, dagens fjärde start gick ca 14.45 efter en allmän omstart, en kvart innan tiden gick ut. Vi satt och led lite med finnarna och stockholmsbåten som hade 100 mil att köra till Stockholm och sedan dessutom Finlandsfärjan. Vi var väldigt nära att skippa sista racet men ungdomen i båten konstaterade att dagen är körd ändå så vi kör och det var bra för vårt resultat.

Utslagsgivande förhållanden

Seglingarna som sådana var ju kanon och i blandade förhållanden 2-8 m/s, lite vindbyar och stråk, puffar här och där. En del sjögräs i vattnet som ställde till det, upp med centerbordet på varje läns en kort stund, backa innan start, checka rodret m.m. Med 12 seglade race i varierande vind så ljuger ju knappast resultatlistan heller.

En del av taktiken blev att undvika de hypersnabba A Catorna, en del foilande, som vi seglade med på lördagen och söndagen. En del otäcka situationer uppstod och Br Wester råkade ut för en kollision, en touch på relingslisten med en av dessa hypersnabba varianter, bara tur att de inte själva blev skadade. Vi själva märkte inte när en katamaran kom visslande förbi oss någon meter akter om oss, vi på kryss och de på länsen. Huh! Kändes inte safe och ingen lyckad kombination med oss på samma bana, i så fall skulle de ut på en ytterloop tyckte många svenska fiveseglare.

Farliga spi-bommar

Själv hade mitt sår på flinten precis läkt, tacka kepsen att det stannade vid en hyvelskada, efter att ha stått och fibblat med trapets in-kontrollen när Axel släppte in bommen för 10 dagar sedan i en spinnakernedtagning. Nu aktar jag mig väldigt noga i detta moment. Där brukar du ju inte ha skallen pappa! var Axels kommentar och det stämde. Denna gång var det Per-Erics tur att få spinbommen på överläppen och tur var väl att läppen var emellan annars kunde det blivit glest i framtandsraden. Se upp!!! Det är ett mycket farligt moment både för gastar och rorsmän.

Tore släpper inte in spinbommen förrän efter gippen och det är kanske en säkrare variant.!! Har aldrig testat detta själv.

Seglingarna i övrigt!!!

Ja som vanligt står Jörgen och Jacob Bojsen -Möller och Jan Saugman/Jakob Karbo i en klass för sig själva och även om de inte är först vid kryssmärket så har de snart lugnt och metodiskt jobbat sig upp i fältet. Bojsen-Möller fick ihop sex spikar och Saugman/Karbo fem stycken. Den övriga spiken tog finländarna Jari Hamström Tuomas Laurila efter fin segling hela racet runt. Bojsen-Möller missade att det bara var två varv i sista racet och tappade ledningen när de gick upp på kryss vid gaten och de andra bara fortsatte in i mål. Efter allmän omstart så ändrades antalet varv med flaggsignal och även de bästa missar ibland.

Bojsen-Möller stod som slutsegrare på slutpoäng 14, Saugman/Karbo tvåa på 17 p och om bronset stred finländarna Kaj Lindfors/ Antti Salonen och Jari och Tuomas. Sex poäng skiljde demåtmed Kaj o Anti på 45 som 3:a och Antti och Jari som fyror på 51 poäng.

Hur vi gjorde för att bli femma på NoM

Vi själva hade tumme med det mesta och trots totalt förvirring ibland på kryssarna så lyckades vi tack vare bra undansvindstaktik och fart segla upp oss från svåra lägen och klämma in oss framför några båtar. Vi blev femma på 55 poäng och det är den bästa seglingen i en serie vi gjort på länge. En hel del lucky Charles ibland kan jag ärligt säga. Trisslotten hade nog gett utdelning denna helg.!!

Vi väger ju inte så jättemycket ihop, knappt 150 kg, tyvärr rorsman tyngst, och det gynnar oss så klart på undanvindar utan slörmärken. Vi seglar lite lägre än de flesta och försöker att hitta egna spår där vi kan fritt få laborera med skärningsvinklarna. Centerbordet max nere, plockas upp/ner i enmanöver för tångrens varje undanvind. Försöker hitta rätt spinbomhöjd i lättvind och Axel får höra 25 gånger per undanvind, skota så löst du kan innan kollapsen kommer. Att gippa innanför dina konkurrenter så du inte låser dig i ett ytterläge finns också med i tänket. Ligger du på en höjdare när du rundar på styrbords bog vid kryssmärket så innebär det en tidig gipp oftast om där är fritt och tvärtom om det är motvrid. För det mesta gick det bra på länsarna men inte på alla de ca 30 vi seglade. Lägg till att vi gippar kanske tre fyra ggr per läns så blev det jäkligt mycket träning på dessa manövrar. Nog om oss!

De andra svenskarna

En besättning som gjorde en kanonregatta trots problem med spinnakernedtagning i ett race vilket gav en DNC och ett antal dopp i havet då och då är 8694 Tomas Grundel och Johan Strömdahl som kom 11:a totalt med en 4:a och2:a i sin serie. Här finns kunskap i massor och de kommer att bli heta.

På 13:e plats kom 8651 Peter Andersson och Per-Eric Törnström som åkte på en DSQ i andra racet och där försvann en bra placering. Fick ihop två fina femte placeringar när det tryckte i lite på lördagen.

En poäng efter i totalen och som 14:e båt kom Lars Bjerke och Tore Reinhold i 9038 med en jämn fin serie. De missade första racet efter att bulten i förstagsgaffeln bröts av vilket avhjälptes med att knyta fast spinnakerfallet som förstag för att kunna ta sig till hamn och reparera. Strongt jobbat!!!

Per o Lars Wester i 9002 kom på 18:e plats efter en 5:a och 7:a I sin serie men med fyra DNC sista dagen. Jag vet inte om kollisionen med A-cattan dagen innan ställde till det för dem.

Per och Pia Wennersten i 8585 ser man ofta bra framme i starterna och de fick med sig en OCS i första racet men var sedan på rätt sida i resten. De provade också vattentemperaturen ett antal gånger efter att rodret hoppat av och det är ju inte helt snabbt. En 12.e placering som bästa delsegling och de slutade på 20:e plats.

Knut o Jana Hastenpflug i 9092 kämpade på fint som vanligt och var lika oförberedda som vi var att vi skulle brottas med optimistföräldrar på land och i hamn. Har också deltagit i det blåsiga VM:et i Weymouth år, strongt!!! Hamnade på 22:a plats.

Tomas Jaxing och Fredrik Molander i 8257 slutade på 24:e plats efter 4 DNC på slutet, vet ej om de fick ett haveri. Är kanske ute efter lite nyare båt ryktas det. Slutade 24:a.

Per Kjellberg och Rita Cording i 8807 i kom ner sent på fredagen och missade de två inledande racen. Hade sedan otur med en kollision och Rita fick åka följebåt till land och se om sitt skadade axelparti av sjukvårdspersonal, Per fick segla in själv. Hoppas att det inte är för illa ställt med Rita. Slutade 25:a av de 27 deltagande båtarna.

En fantastisk helg i en fantastisk båt

Ja, det var lite om denna fantastiska helg i goda seglarvänners sällskap. Det kan inte finnas en mer fulländad båt att segla än Fiven, den har allt!!! Stabil i tuffa förhållanden, stark, vacker, utmanande och blir aldrig färdigutvecklad. Seglas av mycket trevliga människor där kamratskapen står högt i kurs. En tur med båten i träning eller tävlingssammanhang är som balsam för själen. Vilka upplevelser vi bjuds på!!!

Ha de gott kamrater!!

Lars Hultgren

SWE 8694 - nytt 505-team i Stockholm

Mixbild SWE 8694Helgen 2-3 april reste Thomas Grundel och Johan Strömdahl till Tyskland och hämtade hem blå-gula SWE 864 Här är deras berättelse om hur det gick till. Dessutom får vi veta vilka dessa nya 505-segare är.

 

Nu är vi tillbaka efter en hektisk resa ner till Bremen och tillbaka. Tänk att en sporadisk kaffe på Liljeholmstorget skulle sluta med en 505 -satsning och köpresa till Tyskland. Får återigen tacka för lyckad ihop-parning :-)

Resa med förhinder

Resan började i lördags natt kl 01.30 med att byta till sommardäck. (Hade missat det där att dubbar är förbjudet i Tyskland på autobahn... ) Som två biltjyvar sprang vi omkring i mörkret utanför min port :-) 

Resan ner gick bra med undantag att vi blev knuffade på bakifrån av en långtradare i färjelägret i Puttgarten. Läskigt med trötta chaffisar som inte riktigt har kontroll på alla de ton som de styr över. Kom undan med en liten skråma och var lyckliga över att det inte var någon båt på släpet ännu.

 

Köpet klart på IKEAS parkering

Vi träffade säljaren i Bremen vilket var en kompromiss som innebar att vi slapp åka ända ner till hemmahamnen i Koblenz för att hämta båten. Efter lite besiktning av båten på en IKEA -parkering skrevs kontrakt på och mätbrev kunde överlämnas. 

Resan norröver gick bra och vi hann även handla med oss lite tyska delikatesser i form av lite saurkraut och bratwurst etc. Efter nästan totalt 40 timmar på resande fot är båten äntligen upp i Stockholm och ligger nu och väntar på att flyttas över till KSSS. 

 

Igång direkt

Vi funderar fortfarande på om vi skulle försöka ta oss ner till träningslägret 23 -24:e april. Det hade ju varit fantastiskt kul att träffa andra 505er. (Ett beslut som nu är taget – Tomas och Johan kommer till Träslövsläge!)

Vilka är vi?
Johan Strömdahl: ”Back in business - 505 here we come!”

Som andra hälften i detta nybildade 505-team känns det mycket spännande och utmanande.
Efter många jolle/kölbåtsprojekt (470, Laser, H-båt, Snipe och havskappsegling) inkl. tid i coachbåt, har det blivit utflykter till andra idrotter såsom längdskidåkning och triathlon. 505-segling har alltid varit en dröm/utmaning som nu kan uppfyllas. Med ödmjukhet och respekt för utmaningen ser vi fram emot många spännande timmar på (i) vattnet för nästa steg i utvecklingen samt att göra många nya bekantskaper med engagerade och trevliga 505-seglare.

Själv heter jag alltså Tomas Grundel. 

Jag har i princip ingen erfarenhet alls av 2-mansbåt och trapets. Känns väldigt spännande och kanske dumdristigt att hoppa på 505an som första båt då, men, men... Nu är det som det är ;-)

Tidigare har jag seglat optimist och e-jolle på ganska hög nivå (typ NM/EM).Har under universitetsstudier och en vistelse utomlands för arbete haft paus från nästan vad allt som gäller segling de senaste 12 åren.

Blev 505-inspirerad i Kiel

Kom för första gången i kontakt med 505 segling när jag var på Kieler Woche och seglade E-jolle. Hamnade bredvid en 505-seglare i seglarpuben som satt och skröt om sin klass som var den mest utvecklande / roligaste och bästa klassen på Wochen. Blev nyfiken och har väl alltid haft en idé om att det skulle vara rolig att segla 505. Då jag inte har så mycket erfarenhet av annat än enmansbåt känns det dock som en stor utmaning att just börja segla Five. 

Som Johan skrev ovan så ser vi verkligen fram emot att börja segla i klassen 505 och träffa alla härliga entusiaster.!!

505-förbundet har stöttat

Stort tack till 505-förbundet och Per -Eric för all hjälp. Ebbe och Galen har också varit till jättemycket stöd i denna process vilket gjort hela resan mycket lättare att göra.

Tomas Grundel
SWE-8694

Triss, Fireball och Stare - men nu blir det 505!

Per och LArs Wester i 9002

Hej alla 505-seglare!

Jag och min bror har precis köpt en 505! Det är nog egentligen en gammal dröm som ha gått i uppfyllelse. Vi har båda seglat sedan vi var barn. Seglingskarriären började i Ängelholm dit vi flyttade som unga pojkar. Där lärde vi oss först i klubbens Optimistjollar. Sedan seglade jag E-jolle innan vi lockades med att börja segla Fireball. Klassen var lokalt mycket stor i Ängelholm och i Skåne på den tiden. Vi gillade skarpt tvåmansjolle-segling där vi kunde dela på ansvar samt med- och motgångar tillsammans. Vi höll på med Fireballsegling i drygt 10 år och hann med att segla ett antal VM, EM, NM och SM. Lars Hultgren var en av våra konkurrenter under de första åren. Han lärde oss mycket om segling, men ännu mer att sjunga fula sånger, som han lärt sig i Lund tror jag.

Segling med barnen, men sen?
Sedan kom flickvänner, som blev fruar och barn. Seglingen fick läggas åt sidan. Efter några år blev dock abstinensen för stor. Lasse köpte sig en Starbåt som han seglade med en av barnens kompisars pappa. Själv hittade jag en Trissjolle som var till salu, tillsammans med en Windsurfer. Surfbrädan blåste tyvärr sönder i en höststorm. Trissjollen kom dock till god användning när jag kunde bilda besättning med min son. Eftersom Lasse efter några år också hade börjat segla med sin son så fick det bli en Starbåt för mig med. Således började vi tävla mot varandra med varsin son. Allt var frid och fröjd tills att vi insåg att de nu unga männen hade tröttnat på sina farsor. Där stod vi då med varsin Stare, men utan någon som riktigt hade tid att segla med oss.

505-planerna tar form
Lasse sa en kväll när vi satt vid lägerelden att han hade testat att segla 505, vilket faktiskt var minst lika roligt, kanske rentav ännu bättre, än Fireball! -Ska vi inte köpa en 505 tillsammans? Frågade han.

Det var som att få gå tillbaka 30 år i tiden! Vem vill inte det? Sagt och gjort. Kontakt med 505-förbundet visade sig ge extremt mycket stöd, hjälp och support. Alla var verkligen mycket hjälpsamma. Lasse har ju fått följa med några av er i Björlanda Kile och själv fick jag vara med i Gottskär med Per-Eric Thörnström.

Båtköp – och inte vilken båt som helst!
Vi har båda blivit allt mer tända och sugna på att få tag på en egen båt. Förbundet hjälpte till med kontakter samt tips och idéer. Vi kände oss rätt säkra på att vi skulle fastna för 505, så vi bestämde oss för att vi ville ha tag på en båt i bra skick på en gång, utan att köpa en instegsbåt först.

Valet föll på 9002, som Mike Holt seglade för några år sedan och kom 2:a på VM två gånger! Under de senaste åren har båten legat mest på land i sydöstra England och väntat på att vi skulle norpa den. Vi köpte båten efter att bara ha sett bilder på den. Någon Engelsman tog med den till Kiel och min dotter, som var där för att själv segla, fick i uppdrag att dra med den hem till Sävedalen.

Premiär med strul
Nu har vi testat att segla 3 gånger. Jungfruturen höll på att sluta i katastrof eftersom det blåste upp medan vi riggade och stack ut. I väldigt mycket vind lyckades vi konstatera att storens avlastning inte funkade, så den kanade ner. Vi fick binda fast till något som blev en extremt hård knop. Vår hamn är väldigt grund och vindriktningen låg på mot land. Vi ville inte börja med att köra sönder rodret, så vi seglade in i en vik där det var lä och fick ner båda seglen, trots hårt åtdraget storfall.

Vi ska försöka lära oss att hitta bland alla tampar och ser väldigt mycket fram emot att få segla med (eller mot?) er allihop. Tack för all hjälp och stöd. Ett särskilt tack till Per-Eric och Lars Bjerke. Vi har talat med Mike Holt och Holger Jess som varit till stor hjälp de med. Det känns verkligen som att man är genuint välkommen in i 505-seglandet.

Seglarhälsningar
Per o Lars Wester 

Ett år som 505-seglare – hur känns det?

Nya 505-seglare505-klassen har vuxit de senaste åren. Vi har frågat tre nya besättningar från 2015 hur det känns att komma ny till klassen. Läs om deras erfarenheter och deras goda råd.

De nya besättningarna är SWE 8873 från Stockholm med far och son, Thomas och Oskar Lundberg. SWE 8835 från Råå i Skåne med Tomas Franzén och kompisen Lennart Andersson som besättning från 2016 samt SWE 8632 från Björlanda kile, Göteborg, med Mats Lindgren och Felix Stööp, även det en far och son-besättning.

 

Hur upplever Du 505-förbundets agerande när Du talade om att Du var intresserad av klassen?

Alla tre besättningarna framhåller att 505-förbundet stöttat med information, tips, råd och förslag så snart det var någon fråga. Felix konstaterar att ”vi fick hur mycket hjälp som helst från start till köp. Otrolig energi som läggs från förbundets sida - riktigt peppande! Tomas fyller i att ”jag förstår nu varför Fiven åter håller på att bli en stor klass i Sverige.”

 

Båtköp utomlands är inte så svårt

Det finns ganska få begagnade båtar till salu i Sverige, och man får ha lite tur för att någon ska vara till salu i närheten, just när man är beredd att köpa. Hur svårt upplevde besättningarna att det var att skaffa en lämplig båt? Inte särskilt svårt, men förstås lite svårare än om det hade funnits olika båtar i Sverige att åka och titta på. 505-klassen har en väl fungerande internationell marknad och det finns nästan alltid olika alternativ i länder som Tyskland, England, Frankrike, Finland, Danmark eller Polen.

Mats och Felix framhåller att man helt enkelt får ha lite koll på olika hemsidor ett tag. Dessutom fick de tips via 505-förbundet om olika båtar som var till salu. De flesta var utanför Sverige, men 505-förbundet hjälper till med tips och har också mycket kontakter runt om i Europa som är till stor hjälp. Mats berättar: ”En båt i Lubeck passade vår prisnivå och verkade vara i bra skick och efter några mejlväxlingar med ägaren åkte vi ner och gjorde upp affären. Släpvagnen följde med i köpet så det var bara att packa ihop ekipaget och köra hem.”

Tomas i Råå menar att med tillgång till flera utländska hemsidor och deras "till salu"-länkar så var det väldigt enkelt. Sedan var det lätt att checka med förbundet och andra Five-seglare om deras åsikt. Tomas köpte sin båt i England.

Genom att det inte fanns så många båtar i Sverige så var det lite mer jobb att finna en båt. Jag kontaktade kanske 4-5 båtägare för att slutligen köpa en båt från Finland, berättar Thomas från Stockholm. Han sammanfattar med ”att köpa båt utanför Sverige är lite pyssel men går bra. Man ska inte vara rädd för det.”

 

Stämningen i klassen

Stämningen i klassen är väldigt trevlig och öppen, det är alla tre nya överens om. Mats och Felix framhåller att alla är mycket hjälpsamma och att bemötandet är oerhört trevligt och lättsamt. ”Alla ger råd till alla.” Thomas i Stockholm konstaterar att det är ”mycket trevliga människor i klassen och alla delger kunskap på ett mycket bra och trevligt sätt.”

Tomas i Skåne berättar att ”redan innan jag började så hade Fiven ett rykte om sig att det är seglare som verkligen ställer upp för varandra och speciellt stöttar nya förmågor. När jag nu seglat en säsong så ser jag att ryktet är helt sant. Där är alltid någon som stannar till och frågar om man behöver hjälp och vid flera tillfällen har etablerade seglare seglat upp till oss mellan seglingar och berättat om förbättringar.”

 

De bästa råden till Dig som funderar på att skaffa en 505

Felix säger: ”Gör det bara! Om man mot all förmodan ångrar sig efter några år är det väl inte värre än att man får sälja vidare. Men bara en fegis avstår från att prova!”

Tomas i Skåne ger rådet att ”snacka med de etablerade seglarna, och fråga, fråga, fråga. Att segla Five är för kul att inte testa.”

Thomas i Stockholm rekommenderar att ”ta kontakt med förbundet, komma till en träning eller tävling för att se och träffa seglarna. Att då kunna ställa en massa frågor”.

Mats kompletterar med att det är bra att försök få hänga med på en eller ett par provturer, gärna med lite olika båtar. ”Kolla noga på båt och utrustning innan du slår till och köper. Vi upptäckte en liten spricka i botten innan vi köpte vår båt och kunde då pruta.”

 

Hur är Fiven att segla?

”Mycket snabb och rolig att segla, relativt stabil i svaga/måttliga vindar. Utmanande i frisk/hård vind.” är Mats omdöme och Felix kompletterar med att berätta att ”det enda jag har seglat tidigare som man över huvud taget kan jämföra med är Laser. Inget ont om Laser men det är mycket roligare att vara två ombord, segla snabbare, manövrera spinnaker, stå i trapets och så vidare. Båten är väldigt lättdriven, även i lätt till måttlig vind.”

 

Tomas i Skåne konstaterar att han ”faktiskt har testat och kappseglat rätt många klasser genom åren, och detta är det absolut roligaste jag upplevt. Möjligtvis i konkurrens med en Stare, men det är en helt annorlunda typ av segling. Jag är faktiskt förvånad att den är relativt enkel att segla, så länge man har koll på vilka mått som gäller och faktiskt ställer om riggen. Sen tar det naturligtvis tid att lära sig båten och segla riktigt fort i ett internationellt perspektiv.”

Thomas i Stockholm seglar med sonen, som är nybörjare i jolle. Thomas menar att när det blåser är den ”mycket rank, livlig och känslig på trimmet. Det är nog den mest krävande båt jag har seglat. Det är inte bara att sätta sig och köra.… Det gillar jag!”

 

Det mest positiva under året

Att uppleva känslan med jollesegling igen, ihop med sonen samt möjligheten att komma ut och kappsegla på måndagskvällar är det mest positiva, menar Mats. Sonen Felix flikar in ”att få kappsegla varje vecka med ett stort antal likadana båtar. Alltid kul med entyp! God stämning på plan och på banan såklart.”

”Att jag/vi lärt oss hantera båten hyfsat bra och att jag ser att det inte är omöjligt att ha en fortsatt positiv inlärningskurva” är det mest positiva för Tomas i Skåne.

Det var att få segla tillsammans med sin son säger Thomas i Stockholm. Sedan att ”se den utveckling som vi gjorde från att vi började segla tillsammans, 2 veckor innan SM, till KSSS-regattan på hösten. Det var stort. Vår prestation på KSSS regattan var verkligen över förväntan. Att komma fyra. Riktigt skoj!”

                                                                

Det svåraste under första säsongen

”Först var det bara att hålla sig på rätt köl. Sedan att få till trimmet i de olika vindregistren”, berättar Thomas i Stockholm.

Mats svarar utan att tveka: ”Att trimma bra och att behärska båten i hårdare vindar.” och Felix lägger till att det är ”ganska svårt att själv utvärdera vad som leder till framgångar och motgångar. Ena veckan kan det kännas bra som fasen utan att man vet varför, en annan gång kan det kännas strypt utan att man vet vad man gör för fel, då är det frustrerande.”

Tomas i Skåne säger: ”definitivt undanvinden, och att hitta rätt skärningsvinkel. Tycker att vi håller hyfsad fart jämfört med de etablerade, när vi har samma vinkel, men sen ökar/minskar det något, och då lovar eller faller dom lite, och vips direkt drar dom 3-4 båtlängder. Eftersom farten är förhållandevis hög, och en liten förändring ofta genererar 1-4 knops skillnad så blir avstånden snabbt stora.

 

Målet med 505-seglandet första året?

Vårt mål var att komma igång, ha kul, vara med på kvällsseglingarna i Björlanda och inte komma alltför långt efter, berättar Mats. Felix lägger till ”att sakta men säkert lära sig bemästra fler och fler dimensioner av kappseglingen. Allt från bantaktik till riggtrim. Det får ta den tid det tar, det är oerhört mycket att ta ställning till och hålla koll på. ”

Tomas i Skåne hade egentligen inga resultatmål. Han ville få möjligheten att lära sig båten så mycket som möjligt. ”Nu har jag seglat med lite olika gastar, vilket i och för sig är kul, men det gör det inte enklare att lära sig båten. 2016 blir det ändring, då Tomas börjar segla med kompisen Lennart Andersson som besättning.

Thomas i Stockholm berättar att eftersom han började segla med sin son, som aldrig hade seglat jolle tidigare, så var det mer att komma igång och lära sig båten. ”Sedan har det gått bättre än förväntat. Det är kul. Det känns som vi har precis börjat vår resa i denna båt…”

 

Nöjda – mycket nöjda!

På frågan om det första 505-året motsvarat förväntningarna är det korta svar – ”ja” och ”absolut” från samtliga. Likaså är alla nöjda med valet av båtklass. Thomas i Stockholm konstaterar ”Mycket nöjd, jag hoppas att jag kan fortsätta många år med att segla 505. Det är en båt som jag kan utvecklas i och bli en bättre seglare

 

505 det självklara valet….

Till sist undrar vi förstås varför valet föll på 505-klassen. Thomas Lundberg seglade 470 i äldre tonåren, men växte ur den efter ett tag. Sedan blev det många andra båtar och senast 606 i många år. Men som Thomas säger: ”så kände jag att jag vill segla jolle igen och då var 505 det självklara valet.”

Tomas Franzén har också seglat många olika båttyper genom åren och kappseglat flitigt. Han är bl.a. en av Sveriges bästa Laser masterseglare. För Tomas var det en ungdomsplan som nu uppfylldes. Han trodde Fiven försvunnit, men när en bekant (Lars Hultgren) skaffat ny 505 och sålt den äldre till Tomas egen son så blev det läge att testa. Resultatet var att det var lite för kul för att inte testa mer och så det blev en egen båt. ”Fantastiskt kul och ett gott gäng”, konstaterar Tomas.

Mats Lindgren seglade lite 505 på 1980-talet. Han pratade med 505-förbundet på Båtmässan i Göteborg 2014 och fick höra hur livaktig klassen är och om den stora fleeten i Björlanda kile. Mats hade funderat på att börja segla jolle igen och fick med sig sonen Felix på att köpa en 505, trots att Felix erfarenhet av jollesegling var begränsad till Optimist och Laser, alltså ingen jolle med trapets och spinnaker.

Undrar Du om 505 är rätt båt för Dig också, så hör av Dig med alla frågor Du kan tänkas ha. Från E-postadressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. får Du alltid svar och alla andra kontaktuppgifter finns på hemsidan.

Välkommen till 505-klassen!

Per-Eric Thörnström
Crew SWE 8651

Du är här: Home Galleries