Meck, väntan, trim, grindstarter, tjöt och öl – våra intryck av Five-EM 2017

Efter 8 säsonger och 7 VM i RS500-klassen var det dags för nya utmaningar och vi hittade vad vi sökte i Fiven. Den mjuka formen, det lättdrivna men lugna skrovet, kombinerat med alla trimmöjligheter som gör att man kan få båten underbart balanserad på det lilla lätta rodret gör att vi är väldigt nöjda med bytet.

EM i Warnemünde
Säsongens stora happening var så klart EM i Warnemünde. Med över 90 båtar och grindstart, vilket är nytt för oss, såg vi verkligen fram emot vårt första stora mästerskap.

Transporten till Warnemünde gick smidig och vi rullade in på jolleplanen i soligt och varmt sommarväder medan topplistemusiken flödade. På plats blev vi vänligt och nyfiket välkomnade av seglare på plats och vi förstod snabbt att det är en familjär stämning i klassen där de flesta känner varandra och hjälps åt.

Första dagen registrerade vi oss, riggade upp båten och letade upp vårt hotell. I och kring hotellet hade tiden stått still, de accepterade till exempel inte kort utan hänvisade oss till bankomaten. Vi somnade till vågornas kluckande och laddade med en rejäl tysk frukost med mycket protein. Andra dagen fick vi till ett träningspass med bra vind och krabb sjö på förmiddagen och ytterligare ett pass efter inmätningen då vinden mojnat.

Grindstart – hur gör man?
EM började med start kl 15 första dagen, vilket var i senaste laget med tanke på väderprognosen. Vår vana trogen gick vi ut tidigt. Vi har en välinarbetad rutin med att kolla vindar osv, men när det kom till att kolla linjen blev vi konfysa. Hur skall man tänka när det är grindstart? Vi hade fått lite glada tips om att man antingen bör starta tidigt eller sent, aldrig i mitten och det verkade ju rimligt, då risken att hamna i störd vind och inte kunna ta sig fri verkar mycket stor om man startar i mitten. Men hur avgör man om man bör starta tidigt eller sent? Och hur långt hinner egentligen haren på de 6 minuter som gaten är öppen är man inte nästan på layline då…?

Massa frågor som vi bollade mellan varandra medan vi låg vid vad vi trodde var startfartyget. Plötsligt insåg vi att alla andra båtar hade dragit sig väldigt mycket längre ner, och vi förstår att gatebåten och haren kommer att utgå från en liten pinnboj halvvägs tillbaka till hamnen. Upp med spinnackern och full fart ner mot starten för att försöka se flaggor och få koll på tiden. Vi hinner precis ner för att höra varningssignalen och bestämmer oss för att inte starta tidigt, därför drar vi oss sakta uppåt igen. Men när starten går och haren drar iväg tycker vi ändå att vi hunnit lite väl långt bort och vänder nedåt igen och kommer iväg så där mitt i, som vi egentligen inte tänkt.

Varning för vakuum
Det är mycket båtar och det gäller att få bra gång i båten för att inte halka ner i störd vind. Vi försöker att fokusera på vår egen segling och inte bli för stressade av vad andra gör även om det blir en del slag och duckande. Som väntat ser vi att det är trångt på layline. Att komma in sent från babord verkar inte vara något bra alternativ, men om man kommer in från styrbord gäller det att gå relativt långt förbi layline för att inte halka ner och hamna i vakuum runt bojen.

Väl nere på undanvinden gäller det även där mest att hitta fri vind och gippa i rätt lägen. Nere vid gaten måste man ganska tidigt ha gjort sig en bild av läget och aktivt bestämma strategi, vilken boj ligger bäst? Vilken boj har vi bäst kurs mot? Behöver vi väja för någon eller lämna plats? Vilken boj har vi chans att få innerläge på? Var är det minst båtar? Vart vill vi gå på kryssen? En massa faktorer spelar in i besluten som vi försöker ta samtidigt som vi skall manövrar på ett smidigt och bra sätt. I alla rundningar finns stora chanser att tappa eller vinna placeringar.

Vi håller oss runt 30 i hela första seglingen och tycker inte att vi gör några stora tokigheter utan är relativt nöjda med vår segling. Det är tajt med båtar och det gäller verkligen att vara med från början konstaterar vi.

Segling med flyt
I start nummer två har vi läget lite mer klart för oss men väljer ändå att starta i den senare delen av mitten. Det vrider en hel del och vi tycker att vi fått kläm på skiften under dagen och har bestämt oss för att lugnt och metodiskt försöka slå på skiften. Vi kommer iväg OK, får ducka några båtar och slår sedan på skiften hela vägen upp utan att behöva ligga i störd vind några längre perioder. Vi har lite flyt med de sista skiften vid märket och rundar som 7-8 vid första märket. Nu gäller det att hålla i… Vi tycker alltid det är lite nervöst med lättvindsundanvind, men det går OK, vi tappar någon båt och sedan ytterligare några på resterande varv men går i mål som 11!

Tjöt och öl
Vi är så glada och nöjda med vår första dag på EM och dessutom serveras det öl till alla seglare när vi kommer i land, härligt klass det här J. Vi tar en selfie med seglarkläderna fortfarande på, varsin öl i handen och världens största leenden, det här är det bästa! Sedan blir det snabbt ombyte och seglarmiddag i ett gammalt båthus på seglingsområdet, en fantastisk buffet och trevligt sorl.

Var är vinden?
Inför dag nummer två ser prognosen fortfarande osäker ut med svaga och växlande vindar. AP:n hissas på land. Två timmar…då hinner man ju mecka massa saker! Några mindre saker inhandlas och vi blir stående med huvudet ner i båten och rumpan i vädret en god stund, en stor del av livet som five-seglare.

Det hann bli lunch med bratwurst, bratkartoffeln och saurkraut i seglartältet också innan de sköt upp ytterligare två timmar. Mer tittande på andras båtar, spejande över vattnet, seglingstjöt och en mjukglass innan de meddelar att det inte blir några seglingar. Skönt ändå att slippa ligga på vattnet och vänta.

Proffshjälp av Pinell
Aftersail-öl bjuds det ändå och efter den får vi kontakt med Ian Pinell som hjälper oss med att gå igenom våra segel och vårt trim. Vi inser att förstaget är för kort liksom slaglängden på tampen som justerar raken. Det visar sig att Ian fått en rejäl smäll på ögat och skadat hornhinnan. Under dagen när seglingarna ändå var uppskjutna har han fått laserbehandling på sjukhus. De är effektiva i Tyskland och Ian försäkrade sig om att det var Ok både att dricka öl och att segla. Vi är mycket upprymda och tacksamma över den exklusiva och generösa hjälp vi fick av en av de stora inom five-seglingen.

Äntligen segling
Tredje dagen är det utlovat bra med vind på förmiddagen som sedan skall mojna och vrida. Tre seglingar är planerade. Trots detta ligger starttiden kvar på klockan 12. Vi ger oss ut med en ny schackel i förstaget och rejäl rake då det blåser ca 8 m/s. Vi tycker att det går som tåget men vinden mojnar och när vi kör mot Peter och Per-Eric går vi 15 grader lägre än dem... Vi drar tillbaka masten något, flyttar fram positionerna i båten, inget dramatiskt, och sedan går vi jämnt. Då inser vi att man aldrig skall nöja sig med att inte gå bra, det finns alltid något man kan och bör göra. Lagom till start har det mojnat rejält. Vi har bestämt oss för en sen start men missbedömer avstånden och blir lite sena upp till haren. Vi har glömt släppa strutten i omtrimningen till lättvind och får ingen riktig gång i båten, vi missar ett rejält skift på första undanvinden och går i mål som 40. Vinden fortsätter att dala och vrida och det blir en låååång och guppig väntan på nästa segling, Johan hinner bli lite sjösjuk och energin sjunker.

Femma upp och vi håller platsen!
Men så drar det till slut ihop sig till start i fjärde seglingen. Vi bestämt att starta sent vilket vi gör och får fri vind hela första kryssen. Vi rundar som 5:a vid första märket, en placering som vi håller in i mål. Det blir inga fler seglingar varken denna eller nästa dag vilket ger oss en sammanlagd 18:e plats på vårt första EM. Det var synd att det inte blev fler seglingar och vi får jobba på en större jämnhet från vår sida, men samtidigt kändes det fantastiskt att kunna få till några topplaceringar. Konkurrensen är benhård och kommer man inte iväg eller lyckas slå sig till fri vind är det lätt att det rinner iväg många placeringar. Vi fick många uppmuntrande tillrop från andra seglare och kände oss mycket välkomna.

Stämning och öppenhet
Saker vi tar med oss från EM är den goa stämningen i klassen och öppenheten kring att dela med sig av olika tips och trix. Vi har fått en större förståelse för grunderna i trimmet och hur man bör tänka kring rake och i vilken ordning man ändrar på saker och ting. Trimmet och farten är viktig, särskilt på förstakryssarna men det gäller att inte stirra sig blind på trimmet, viktigast är ändå fri vind och bra vägval. Taktik vid rundningar och starter är extremt viktigt i stora fält, och vi har fortfarande en hel del att lära om grindstarter. Vi ser dock fördelarna med grindstart, att man slipper omstarter och att det finns en god chans för alla att komma iväg bra i starten. Det är en härlig känsla att segla en klass där det verkar finnas oändligt mycket att lära sig och vi är så taggade på mer Five-segling hemma och internationellt!

Malin och Johan
SWE 8974

SM 2017: Dansk triumf men svenska mästare

Mitt i skolavslutningar och andra försommaraktiviteter valde 21 team att åka till Arkösund den 3-4 juni för att segla 505-SM. Två av dessa var danska och det var inte vilka danskar som helst, dels världsstjärnorna Jörgen och Jacob Bojsen-Möller och dels vassa mixbesättningen Fabiola och Michael Wonterghem. Dessutom deltog de rutinerade finska hårdvindsexperterna Jari Hamström/Tuomas Laurila. Till detta 18 hungriga svenska team – det var upplagt för spännande seglingar.

Lätta luriga vindar
Fyra seglingar på lördagen var målet. Trots lätta och skiftande vindar lyckades de duktiga seglingsledarna i Norrköpings SS klara att genomföra detta. Veteranerna, Ebbe Rosén/Olle Wenrup, Mälarhöjdens KS startade övertygande – två segrar. Bröderna Jörgen och Jacob Bojsen-Möller kom i en helt ny Ovingtonbåt, som de bara seglat ett par gånger, och de hade en del att trimma in. Öppningsresultaten blev blygsamma 2-4. Den andra andraplatsen fixade Jari och Tuomas, snyggt i den lätta vinden. Det var många skift och dessutom gynnade kanter, så det var viktigt att både starta bra och vara på rätt ställe på banan. Tredje seglingen lyckades Fabiola och Michael Wonterghem bäst med detta och spikade. Malin Broberg/Johan Röök tvåa, Ebbe och Olle 10:a och Bojsen-Möller 8:a. I fjärde läste Per och Lars Wester vindarna bäst och vann före Anders Dahlén/Magnus Nilsson. Bojsen-Möller var trea, Ebbe och Olle fyra. Många upp och ner i resultatlistan och spännande värre inför dag 2.

Härlig regattafest, med fint besök
På lördagskvällen var det en trevlig festmåltid i NSS klubbhus. Torgny Nordström var särskilt inbjuden och fick motta en liten halvmodell av en 505 som tack för hans insatser genom åren, nu senast med att låna ut sin båt till 505-utmaningen. Torgny var en av de som startade svensk 505-segling på 1960-talet och han brinner fortfarande för klassen.

Till slut kom det vind
Andra dagen och nu var det ändå mindre vind på morgonen. Först uppskjutet på land, men sedan kom det en lätt bris. Vinden fyllde dock på och tre seglingar kunde genomföras. Bojsen-Möller hade fått ordning på grejorna och vann femte seglingen, Malin och Johan åter igen tvåa. Ebbe och Olle tjuvstartade och blev diskade och där försvann i praktiken chansen till seger i regattan, 10-e-platsen från dag ett måste nu räknas. Till segling 5 ökade vinden något och nu spikade Malin och Johan, före Lars och Axel Hultgren. Bojsen-Möller trea och Ebbe och Olle fyra. Inför sista seglingen gällde att om Bojsen-Möller blev bättre än 8 så var de vinnare.

Spännande upplösning
Vinden ökade ytterligare och nu blev det riktiga härliga planingar på undanvinden. Kul att få visa arrangörerna lite av den fart som finns i Fiven. Ebbe och Olle avslutade som de började, med seger, Bojsen-Möller tvåa och Malin och Johan trea. Solklar seger för Jörgen och Jacob Bojsen-Möller, men svenska mästare blev Ebbe Rosén/Olle Wenrup, Mälarhöjdens KS, trots andraplatsen. Anders Dahlén/Magnus Nilsson såg inför sista seglingen ut som givna silvermedaljörer på SM. Men en avslutande 13:e plats gjorde att de hamnade på samma poäng som Malin och Johan, vars seger i race 6 avgjorde till deras fördel. Således en sensationell silvermedalj till ”nykomlingarna” Malin Broberg/Johan Röök, Lerums SS. Bronset gick till Ander och Magnus, som seglar för Träslövsläge BS.

Det var ett jämnare SM än på länge. Alla team t.o.m. plats 17 hade någon segling bland de 10 bästa och de tre sista båtarna var inom 3 poängs avstånd. Alla resultat på: http://www.nss.nu/505_2017/Resultat_505.htm

SWE 505 CUP
SM var också delsegling 1 i SWE 505 CUP 2017. I cupen räknas utländska deltagare bort och det är upplagt för en spännande fortsättning i delsegling 2, i Träslövsläge den 9-10 september.

Per-Eric
Crew SWE8651