Reflektioner efter 505-VM 2022 i Cork (Crosshaven), Irland

Malin Broberg/Johan Röök har tränat mycket i flera år, de är SM-vinnare både 2021 och 2022. Nu skulle de äntligen få möta världseliten i 505 igen. Här berättar de om och reflekterar kring hur det gick.

Vi, helt ensamma. Det är inga andra båtar ute och klubbhuset ligger gömt bakom ett högt berg, minst 30 min segling in i Cork River. Det blåser 10 - 12 m/s och 2 - 3 knops ström mot vinden gör att vågorna är helt galna. Någonstans där börjar vi fundera över hur listigt det var att sticka ut helt ensamma, mer om det senare.

Segla VM i Cork – alla vet ju hur det är….
Ett av våra mål inför säsongen 2022 var att på VM höja vår nivå mot tidigare mästerskap. -”Ah, skall ni segla i Cork. Där blåser det en konstant kuling. Vågorna är höga som berg. Regnet flödar och ölen är billig”. Detta var i princip de vanligaste kommentarerna vi fick när vi nämnde våra resplaner för säsongen. För att vara förberedda på ett rejält hårdvindsmästerskap så satsade vi på ett mindre centerbord, planare stor och fock samt några extra pass på gymmet. Nu blev det ju inte riktigt som planerat, vilket det sällan blir. Förutom träningsdagarna innan för-VM så blev detta till stor del en regatta i lätt- till mellanvind, med strålande sol och inte en droppe regn på 2 veckor.

En resa som tog tid
Resan till Cork är lång, men vi valde att ta en lätt väg i lugnt tempo. Det blev en tredagars resa med två övernattningsfärjor och en hotellnatt i Normandie innan vi kom fram till Cork. Jonas Berntsson och Magnus Lundberg valde fakirvarianten och körde non-stop från Stenungssund till Cork, men dom är tydligen både vana och ”galna”. Vi hade hyrt förbundets dubbeltrailer och kunde på så sätt få med både vår och Peter Nicholas och Luke Paynes båt till Irland.

Gästfrihet á la 505
Detta var vårt fjärde större mästerskap i 505 och som tidigare så kännetecknades hela arrangemanget av en väldigt stor gästfrihet. Bland annat hade ett stort antal klubbmedlemmar ställt upp med att ordna logi för många seglare. Vi hade turen att hamna hos ett fantastiskt trevligt par som bodde med hela havet som utsikt.

Träningsdag 1: 10 - 12 m/s och vågberg
Tillbaka till seglingarna. Först dagens träningssegling blev en intressant upplevelse. Under utseglingen kryssade vi i 10 - 12 m/s upp för vågorna som trycks upp av 3 knops ström som gick mot vinden. Sedan ”trillade” vi ner i nästa vågdal med en rejäl smäll som ekade i skrovet. När vi väl kommit ut en bit så blev vågorna mer normala. Efter 45 minuters ensam träning på havet så kommer Wolfgang Hunger och Holger Jess ut och vi kör tillsammans ett tag. Tyvärr skörar vi vår spinnaker och vi får ge oss in. Filmklipp från första dagens träning med Pete, Luke m.fl. finns här 505 CORK World Championships video from teams training prior to racing. - YouTube

Träningsdag 2: raceträning med många topp-besättningar
Andra dagen blir det mer av race-träning med de flesta toppteamen som nu är på plats. Det blåser 7 - 8m/s och det blir spontanrace där en rib drar igång gatestart med 25 - 30 tal båtar. På land skrattar vi lite åt att vi inte är så synliga för dom som är i toppen. Det är inte av oartighet, utan av den enkla anledningen att det är många seglare och vi är relativt nya i klassen. Vi bestämmer att ”det skall vi ändra på”.

En kanonstart på för-VM
Pre-Worlds första race börjar med 3 - 5 m/s. Vi har bra fart i båten, hittar bra i skiften och på sista länsen i första seglingen så klipper vi 8 - 9 båtar och kommer i mål som 10, vilket vi inte insåg förrän vi såg att vi var hare i nästa race. Inför andra racet hade vi redan bestämt att vi ville gå långt på styrbordskanten, dvs en sen start. När vi såg att vi var hare, så blev strategin enkel. Håll farten, ut på kanten, vänta på skiftet från land, slå in i banan och se vad som händer.

 

Efter två tredjedelar av första kryssen så inser vi att det har gått bra och vi kan runda 1:a märket i en rejäl ledning före Nathan Batchelor och Sam Pascoe. Vi bestämmer oss för att fokusera på vår segling och håller undan på länsen och större delen av andra kryssen. I slutet av andra kryssen släpper vi ut dom lite för långt på styrbordskanten utan bevakning och dom kan gå om men vi håller andraplatsen med marginal. Efter en 25:a i tredje seglingen så ligger vi på obegripliga 5:e plats efter första dagen och plötsligt är vi inte osynliga längre.

”The leading lady”
Dagen efter möts vi av veckans roligaste kommentar. Eftersom vi är bästa mixed besättningen blev det intervju efter första dagens segling och tydligen hade den sänts på TV. I regattareceptionen tittar den äldre kvinnan upp på Malin och säger, med klingande irländsk dialekt.

”Oh, you’re the leading lady. I saw you on the telli! “

Pre-Worlds andra dag började med lite mindre vind men från helt annan riktning, vilket gjorde att strategin var lite mer osäker. Vi började med en 13 och sedan en 34. I sista seglingen hade vi vår första, men tyvärr inte sista, närkontakt med gate-ribben och valde att segla in. Totalt slutade vi som 15 på Pre-Words vilket vi var otroligt nöjda med.

7:a – en kanonstart och sedan tog vinden slut i flera dagar!
Efter Pre-Worlds var det en vilodag och därefter började VM på riktigt. Vindprognosen för veckan visade att det inte skulle bli på ett hårdvindsmästerskap. Ett tag var det osäkert om det skulle bli ett mästerskap alls. Första seglingen startade i 3 - 4m/s. I den lätta vinden hade vi bra fart i båten och lyckades dessutom hitta rätt i skiften så vi slutade 7:a. När det var dags för den andra seglingen så valde seglingsledningen avbryta för dagen och nu följde ett par dagar av väntan, vila och whiskeyprovning tillsammans med våra svenska teamkompisar Jonas och Magnus.

Dag 2 och 3 blev det inställt på land. Dag 4 försökte man att köra på ”the inner-harbour” eftersom havet var helt blankt. Resultatet blev två försök som fick avbrytas efter en 45 min segling då vinden vred 120grader. Klockan 18 avbröts dagens försök och man hade nu bara fått ihop en segling på fyra dagar. Det var bara två dagar kvar på mästerskapet och man måste få ihop minst tre seglingar till. Troligen var det en viss nervositet i seglingsledningen.

 

Dag 5 – äntligen segling och VM-er är räddat!
Dag fem började med lite mer vind, 5 - 7m/s, vilket är den vindstyrka som vi har svårast att hålla farten jämfört med de i toppen. Vi inleder med en 30:a, men när vinden avtar till 4-5m/s får vi till en 4:a och 12:a. Seglingsledningen hade informerat att man ville köra 4 seglingar och efter den tredje seglingen är vi på hugget. Tyvärr valde man att avbryta för dagen och skickade in seglarna för dagen.

Nu hade man fått ihop totalt fyra seglingar och därmed var mästerskapet i hamn. I toppen låg det amerikanska teamet Stuart Mcnay/Caleb Paine med tre spikar och en 2:a, dvs otroliga 3 poäng. Nathan Batchelor/Sam Pascoe var tvåa på 6 poäng och våra svensk-australiensiska vänner Peter Nicholas/Luke Payne var trea på 14 poäng, trots att dom inte hade seglat 505 tillsammans sedan SM i Åmål, imponerande som alltid. Själva låg vi på en åttonde plats inför sista dagen, betydligt bättre än vad vi hade hoppats på.

Sista dagen – två timmar ut till banan
Dags för VM:s sista dag. Det var nu allt skulle avgöras, och det blev en speciell dag. Kl 9:15 hissade man signal att det var ok att sjösätta och vi var först i vattnet, med god marginal. Det var i princip vindstilla, men tack vare att tidvattnet gick ut med 2 - 3 knop så kunde vi flyta iväg längs floden för att sedan komma ut på havet. Vi spenderade nästan 2 timmar på att komma ut till startområdet. Trots att vi var i vattnet långt före de flesta så var vi bland den sista tredjedelen att nå fram till starten eftersom vi inte hade coachbåt eller bogseringshjälp. Detta gjorde att vi inte hade tid att göra våra vanliga förberedelser. Vinden hade ökat till 6 - 8 m/s med ganska luriga vågor. Strategin var att ta ett långt första slag mot land på babordssidan. Vi ville undvika trafiken vid en tidig start så vi valde en mer konservativ approach, mitt på. Vi kom iväg bra, men detta var dagen då vi inte hittade farten alls. Vi fick kämpa för att nå fri vind och hamnade längre och längre ut på styrbord, dit vi inte ville. Vi slutade 50 i första seglingen. De följande två seglingarna gick i samma tecken med en 37:a och 33:a som resultat.

VM var över och i toppen fanns tre otroligt jämna och starka team som hade varit i toppen hela tiden. Stuart Mcnay/Caleb Paine, USA, tog guldet. Nathan Batchelor/Sam Pascoe, GBR, tog silver och en välförtjänt bronsmedalj gick till Peter Nicholas/Luke Payne, AUS.

20:e plats total – inte illa
Till slut landade vi på plats 20. Även om den sista dagen inte gick som önskat så är vi nöjda med resultatet som helhet. Av VM:s och för-VM:s tolv seglingar så var vi på plats 13, eller bättre, i hälften av seglingarna vilket är klart bättre än våra tidigare resultat.

Alla VM-resultat på: https://www.sailwave.com/results/505%20World%20Championships%202022.htm För-VM:s resultat finns här: https://www.int505.org/wp-content/uploads/2022/08/Sailwave-results-for-Pre-Worlds-505-World-Championships-at-Royal-Cork-Yacht-Club-2022.pdf

Viktiga insikter
När man är på denna typ av arrangemang får man alltid med sig nya lärdomar och insikter. Vikten av att komma loss i starten blir så uppenbart tydlig i dessa stora fält. Men en av de viktigaste insikterna, som vi gärna vill förmedla, är att om vi kan vara uppe i toppen ibland så finns det inget som hindrar att övriga svenska besättningar också kan det.

Filmer och bilder från VM finns att kika på här: https://www.int505.org/blog/2022/07/24/news-5o5-world-championship-2022-royal-cork-yacht-club/page/4/

Nästa år går EM i Quiberon på den Franska Atlantkusten.

Vi säger som Alain, - Camarades, A fond vers Quiberon !

 

Malin och Johan
SWE 9181

Peter och Martin ”topp 10” på EuroCupen i Warnemünde

För första gången på länge har Sverige i år ett team som placerat sig topp 10 på en större internationell regatta. Peter Bökmark/Martin Persson svarade för denna bedrift på EuroCup 3. Här kan Du läsa lite om deras erfarenheter.

 

Peter och Martin enda svenskarna,
I början av juli seglades vår närmsta EuroCup-tävling, Cup 3 i Warnemünde. Tävlingen var i år flyttad från Kieler Woche för att få bättre banområde och bättre förutsättningar för fokus på 505-tävlingen. I Warnemünde finns det mesta nära, parkering och boende t.ex. och man har kort utsegling till fina vatten. Det är ett trevligt ställe att segla och semestra på. Tyvärr låg tävlingen nära vårt SM, vilket gjorde att det bara blev ett svenskt team som deltog – Peter Bökmark/Martin Persson, BKSS. MEN vilket resultat - 10:e plats bland 39 båtar från 8 nationer. Ett starkt resultat som ger mersmak.

Jämnhet lönar sig
Peter berättar att de i år lyckades med en jämn serie, så när som på segling 4 då de inte höll sig till strategin de bestämt och allt bara gick fel. Serien 11-9-11-23-10-9-14 imponerar. Peter och Martin konstaterar att kan man kombinera jämnheten med ett och annat toppresultat så det kan det gå riktigt bra. De hade några möjligheter till riktiga topplaceringar. I sista seglingen dag 2, låg de 2:a när den blåstes av pga. mojnande vind. Sista dagen blåste det lite mer, ca 8 – 10 m/s med stora vågor. Peter och Martin inledde med att bli 10:a i segling 5, vilket innebar att de blev hare i segling 6. Den positionen förvaltade de väl och ledde efter första kryssen, men tappade till 9:e plats.

Bojsen-Möller imponerar
Två team var lite vassare än de andra: Jörgen och Jacob Bojsen Möller, DEN, som vann regattan på 12 poäng och tidigare världsmästaren Lutz Stengel/Frank Feller, GER, som tog silver på 14 poäng. När det är måttliga vindar går vi ganska jämnt mot Bojsen-Möller, berättar Peter. Men när det blir lite mer vind som sista dagen, så är de klart snabbare. De vet hur båten ska trimmas i alla vindar och gör justeringar precis när det behövs.

Goa grannar..
Det är en fantastiskt go stämning i 505-klassen och särskilt samhörigheten med danskarna är mycket värdefull. På land umgicks Peter och Martin mycket både med Jörgen och Jacob samt med Fabiola och Michael Wonterghem, som också gjorde en mycket bra regatta och placerade sig alldeles efter Peter och Martin, på plats 11.

-- och hjälpsamma!
Jörgen och Jacob låg bakom Peter och Martin på första länsen i segling 6. Efter seglingen påpekade danskarna att ni kan få ut mer av spinnakern genom att släppa fram den ännu lite länge mot förstaget. En liten detalj som kommer att göra Peter och Martin än bättre på undanvind. Redan i år kände de att gipparna med fylld spinnaker började sitta och att de klarade positioneringen på undanvind bra i stora fält, även den känsliga delen att ligga rätt mot fältet inför rundningen från läns till kryss. Där finns ofta mycket att vinna, eller förlora.

En EuroCup nära – värt att utnyttja
Det är inte så långt att ta sig till norra Tyskland. Att vara med på en EuroCup tävling är både jättekul och synnerligen lärorikt förstår man av att prata med Peter och Martin. Så varför inte ta chansen?

Alla resultat på: https://manage2sail.com/sv-FI/event/WarnemuenderWoche2022#!/results?classId=505EuropaCup

 

Per-Eric Törnström
Crew SWE 8651

En planande 505 är det roligaste som finns

Här berättar teamet Robert Sjögren/Mattias Heiding om hur de gick från att låna förbundets 505 till att skaffa en egen. Läs och inspireras. Välkommen till 505-klassen!

Jösses vilken cool båt
Det hela började med arbetsdag på Stenungsunds Segel Sällskap tidigt i våras, där Jonas Berntsson/Magnus Lundberg behövde hjälp att lasta sin Five med jollekärra på en vanlig trailer för att åka på träningsläger till Träslövsläge. Jösses vilken cool båt – var första känslan.

Lånebåt – vilken möjlighet
De berättade då att det finns lånebåtar på 505-förbundet, och övertalningen behövde inte pågå speciellt länge - klart ni skall prova det. Sagt och gjort vi gick in på nätet och fyllde i dokumentet. Vi gjorde klart Starbåten för säsongen och körde 2 race och planerade för SM men tankarna var någon annan stans redan då….

8 - 10 m/s och vi var sålda
Vi fick supersnabb respons och dessutom positiv, ni är varmt välkomna att låna en båt liggandes i Björlanda Kile – häftigt, detta kör vi på. En måndag kväll när det blåste och kylan piskade och seglingarna var inställd var det genomgång av båten på land – utförd av Lars, Alain och Per-Eric. Sedan var de så dags för första testet. 8 - 10/s och full planing på kryssen och skenande på undanvinden. Vi var nog redan där sålda och tankarna vid en annons på Starbåten började gro.

 

Hur svårt kan det vara?
Vi genomförde tre måndagsseglingar i växlande väder och vindar. Den första i 9 - 12m/s var mest spännande där båten nog var ute med oss, tills vi bemästrade det bättre och bättre. Nu seglar vi med båten och bestämmer över den oavsett vindstyrkor, vår känsla är att båten är extremt allround. Ett minne från första starten av första seglingen går att jämföras med tanken vid att stä med en höjdhoppsstav och tänka – det är nog bara rusa på fullt och sätta i staven för att sedan svinga sig över ribban – Hur svårt kan det vara?

 

Vi måste ha en egen 505!
Den underbara båten, fint avstämd med utmärkta trimmöjligheter för alla vindstyrkor – härlig stämning av alltid hjälpsamma seglingskompisar och ett aktivt förbund ihop med möjligheten att sjösätta vid ramp och enkelt ta med sig båten bakom bilen vid transport mellan regattor– vi måste ha en egen Five.

 

Två månader från lån till egen båt
Att komplettera måndagsseglingar i Björlanda med 10 - 12 deltagande båtar till att kunna åka på regattor både nationellt och internationellt (VM Varberg 2024) avgjorde saken och i början på juni endast 2 månader efter lånedokumentet fylldes i så är Starbåten såld och en Five inköpt. För oss blev det en Rondar, nr 9062 som befanns sig en bit bort i Tyskland (den resan är väl värd sin egen artikel). Därmed finns det några båtar nära för Er andra att köpa. Alla är välkomna att prova förbundets båtar. Vilka ni än är, det skall bli kul och spännande att hjälpa till med er resa in i Five-världen.

 

Vi syns planandes ner mot någon rundning!

 

// Mattias och Robert i SWE 9062

505-SM i Gävle – Lek på blodigt allvar

Teamet Malin Broberg/Johan Röök tog hem SM 2022 genom en fantastisk sista segling där allt avgjordes på sista undanvinden. Här reflekterar de både kring varför de kappseglar och kring SM/NoM i Gävle. Trevlig läsning!

SM/NoM i Gefle – en grund för människans fredliga samvaro!
Varför ägnar vi en stor del av vår tid, semester och pengar till att i mogen ålder tävla i jollesegling? Den frågan har personliga såväl som allmänmänskliga svar. De personliga återkommer vi till lite senare. Men på allmän nivå kan man i Wikipedia läsa att ”ett spel är en tävlingsinriktad sysselsättning, för en eller flera individer, som utövas enligt bestämda regler, och vanligen med hjälpmedel av något slag. Spelet drivs framåt av spelarens handlande i olika situationer antingen genom strategiska val eller slumpmässiga utfall, eller dessa kombinerade. Detta resulterar till slut i vinst eller förlust, vilka skapar ett slags spänningsmoment. Spelen och leken är en förutsättning för människans förmänskligande och en grund för fredlig samvaro.” Sällan har väl beskrivningen i Wikipedia passat så bra som för årets Nordiska och Svenska mästerskap arrangerat av Gefle segelsällskap på Huseliiharen!

Huseliharen – vad är det?
Namnet Huseliiharen sammanfattar mycket av det som vi upplevde som utmärkande för klubben – enormt engagemang och visioner. En gång i tiden skänkte en man som hette Huselius, som bodde på platsen Haren, mark och pengar som idag utgör grunden för Gefle segelsällskaps och deras 13 hus. Platsen fick självklart namn efter Huselius i Haren!

Ett arrangemang ”All Inclusive”
Dagens visionäre ordförande, Carl-Magnus, och hans team välkomnade oss Five-seglare med enorm värme och omtanke. Det var ett all-inklusive arrangemang där man inte behövde lämna Huseliiharen utan kunde bo i friggebodar på armlängds avstånd från båten, äta frukost i det anrika klubbhuset, njuta after-sail med live-musik, korv och öl, värma sig i bastun och dessutom invigning, regattamiddag och en trevlig prisutdelning, allt välbevakat av lokalpressen. Det fanns också ett helt dagsprogram för de som var på land med tema havsmiljön i Östersjön. En effektiv och kompetent seglingsorganisation såg till att alla 11 planerade seglingar kunde genomföras trots bitvis utmanande lätta och vridande vindar.

Vilka fantastiska lekkompisar – synd det inte är fler kvinnor!
De yttre förutsättningarna för mästerskapet, själva lekplatsen, kunde alltså inte varit bättre. Hur var det då med deltagarna, lekkompisarna? Jo när Five-seglarna träffas är det som en blandning av ett stort och brokigt släktkalas och en festival med tält och husbilar. Det är hjärtligt, det berättas historier och det är nördigt, det pratas båt, meck och trim i alla hörn. Tyvärr är kvinnor kraftigt underrepresenterade trots att det är en båt där mixed-besättningar har goda förutsättningar att hävda sig väl. Det fanns bredd i erfarenhet och båtstatus i startfältet men de senaste åren har den svenska Five-o-Five flottan blivit tajtare och båtarna lite mer lika varandra. Så det fanns alla förutsättningar för en jämn och spännande tävling.

Coola, levande och unga
Innan vi berättar med om tävlingen vill jag återknyta till inledningsfrågan. Varför ägnar vi en stor del av vår tid, semester och pengar till att i mogen ålder tävla i jollesegling? När det går bra är frågan ganska lätt att besvara, men för att ekvationen ska gå ihop måste den ha ett bra svar även när prestationen inte är på topp. Det är lätt att ifrågasätta rimligheten i att lägga merparten av sina semesterdagar på förberedelser och tävlande när man sumpar en start, trasslar till spinnakern och måste bryta, inte får bra gång i båten eller återigen missbedömer vägvalet. Prestationen och resultaten i sig är inte huvudsaklig drivkraft eller målet för oss som amatörseglare (om ändock på en hög nivå ;.)). Att tävla i 505 är ett aktivt, och i vår livssituation relativt extremt val, och vi behöver båda två vara överens om att just det valet, just nu är ett bra val, även de race, dagar eller hela tävlingar då det är motigt. I själva tävlingsmomentet ligger att vi aldrig kan komma ifrån att det känns bra mycket roligare när prestationen är god. Men så är det ju med vilket semesterval som helst, det känns roligare om solen skiner, om alla är friska, om maten är god osv, men vi ifrågasätter inte hela grejen med semesterresan för att det regnar en dag. För oss är det lite likadant med Five-seglingen. Det är allra roligast när vi är har gett oss själva goda förutsättningar och lyckas prestera väl, men att få segla världens skönaste jolle tillsammans och träna och tävla ihop med världens härligaste gäng, det är kul och utmanande oavsett. Vi känner oss coola, levande och håller oss unga när vi får leka på havet och det är underbart!

Inledning i lättvind
Men seglingarna då? Första dagen var det lätt vind. Vi kände att vi hade farten och det porlade på väl från start till mål. Inför sista länsen ledde vi men fick se oss omseglade av Franzén/Lindgren mer eller mindre på mållinjen. Retligt så klart men ändå en bra inledning. I dagens tre övriga race hade vi god fart och höjd på kryssen, men hamnade ofta lite långt bak i början och fick segla upp oss, och ibland bli omseglade på undanvinden. Det var extremt tajt i fältet och ett misstag ledde till många tappade placeringar. Dagen summerades till 2, 10, 3 och 4. En helt OK start men vi fick kämpa lite med att hantera besvikelse över ett par tappade placeringar i flera race. Ebbe och Olle ledde efter första dagen, före Bojsen-Möller, oss och så Peter och Martin på 4:e.

 

Teknikbana
Dag två bjöd på mer vind, från land och det blev riktigt puffigt och svårseglat med rejäla vindhål parallellt med byar upp till 11 m/s. På grund av banområdets begränsningar blev det en kortare bana med flera varv vilket gjorde det till en teknisk bana där manövrar blev avgörande. Tyvärr lyckades vi trassla till det ordentligt i en gipp i första seglingen och körde över spinnakern så att gajarna snurrade sig likt trassligt presentsnöre kring hela båten inklusive roder och centerbord. En mardrömsstart och en rejäl utmaning att simmandes trassla loss i det knappt 9 gradiga vattnet. När vi tillslut fått ordning på trasslet hade merparten av båtarna gått i mål och vi fick utgå. Dock hade ytterligare två båtar haft liknande problem så vi var inte ensamma om plumpen i protokollet, men nu hade vi två mindre bra resultat. Inte utrymme för fler misstag med andra ord.

 

Nu gäller det
Vi hällde i oss lite drickyoghurt och andades innan det var dags för start igen. Även denna dag kämpade vi lite med start och första kryssen men lyckades, främst genom bra undanvindar och manövrar att segla hem serien 2, 2 och 3. Mot Bojsen- Möller var det inte mycket att göra, de seglade hem 3 segrar med god marginal.

Spänning
Inför sista dagen är det helt öppet avseende SM. Bojsen-Möller har i princip redan säkrat NoM. Ebbe och Olle leder SM, vi har en poäng upp och några poäng efter oss ligger Peter och Martin. Vi räknar fortfarande en 10:a, inget utrymme för misstag. Lätt vind igen och prognosen är osäker då ett regnväder ska passera. Första seglingen blir vi återigen för passiva i starten, hamnar i vindhål och stressar upp oss lite mycket på undanvindarna. En katastrofal 8:e plats och vi känner att möjligheten att försvara ”Hornet” blir mindre och mindre i och med att Peter och Martin visar klass och gör precis det de behöver när de vinner dagens första segling.

180 graders vindvridning
När nästan alla gått i mål dör vinden helt och därefter vrider den 180 grader. Banan läggs om och efter en god stund kommer vi iväg på dagens andra race som även det är utmanande och det gäller att fånga de tryck som finns. Peter och Martin gör det bra och blir 2:a efter bröderna Wester. Vi gör en rejäl uppsegling på sista undanvinden och lyckas ta oss i mål som 3:a. Ebbe och Olle har gjort två sämre seglingar och seglar inåt i den döende vinden. Banan ligger under ett rejält moln som verkar trycka bort vinden och den lilla vind som finns snurrar i alla möjliga riktningar.

 

Ska det bli en 11:e segling?
Tiden börjar rinna ut för fler seglingar och startfartyget kör runt för att försöka positionera sig och få till den sista seglingen. Vi ser hur det ligger vind längre ut men det verkar hopplöst för den att orka in. Vi och seglingsledningen är på väg att ge upp när en vindkåre i sista stund letar sin in över banområdet och fylls ut. Seglingsledningen vilar inte på hanen utan får snabbt i bojar och drar igång det elfte och helt avgörande racet. Vi har inte full koll på poängen men inser att eftersom Peter och Martin seglat extremt bra idag och vi fått en ny plump så ligger de nog före oss.

En direkt avgörande segling
Nu gäller det att inte bli för stressad och nervös. En ren och fin start tack! Vi bestämmer oss för en tidig start med sikte på det håll varifrån vinden kom och hoppas på mer tryck där. Vi kommer iväg fint men oj va de lyfter uppe i lovart… Bara att segla på här där vi är och hoppas på ett skift lite längre upp i banan. Vi kommer upp som 3:a vid första rundningen med Peter och Martin flera båtar bakom oss. Det blir sedan en första avgörande undanvind där vi och Berg/Calvert gör ett bra vägval och rundar upp nära varandra till sista kryssen. Peter och Martin fortsatt en bit bakom. Inför sista undanvinden ligger vi tajt med Tomas Berg/Johan Calvert och vi gippar båda tidigt, Peter och Martin fortsätter utan gipp. Vi går bra mot Berg/Calvert men ser att Peter och Martin får en riktigt bra resa på sin sida. Vi gippar för att inte släppa dem helt och hamnar lite mitt i banan vilket ibland har resulterat i dåligt tryck och det känns lite stressande. Men vi lyckas nå bottenmärket först och kan gå i mål i den sista och avgörande seglingen som vinnare. Peter och Martin seglar upp sig ett par platser och blir 4:a i mål. Vi tror men vet inte säkert om det räcker men är så glada och stolta över att vi lyckades få till ett riktigt bra race när det behövdes som mest!

Hornet kvar i Önnered!
Och ja det räckte precis! Peter och Martin, våra mesta och bästa träningskompisar; ni gjorde en fantastiskt bra regatta men är så klart besvikna på slutresultatet. För leken blir riktigt rolig först när man tar den på allvar och då gör det ont att förlora, särskilt när det gäller det där ”jäkla Hornet”. Och det stannar i Önnered, ett år till, minst.

Stort tack alla, det är så roligt att leka med er!

Malin och Johan i SWE 9181

---

 

• Resultatlista

Tomas och Linnéa överraskande vinnare av Parbleu SWE 505 Cup 2 i Borstahusen – Hur var det möjligt?

Peter Bökmark/Martin Persson vann första CUP-tävlingen 2022 och var nog favoriter till en ny seger. Malin Broberg/Johan Röök eller Per och Lars Wester kunde utmana om segern. Istället slår Tomas och Linnea Berg till och vinner. Här berättar de hur det gick till.

 

Tack för tipset, Per!
Det började med att Tomas inte hade någon att segla med. Katastrof! Alla tänkbara gastar var upptagna med annat denna helg. Då kom Per Wester med den briljanta idén – Segla med din dotter, Linnéa! Jag skrattade och avfärdade idén direkt. Hennes 505 erfarenhet är ytterst begränsad består av att ha gastat mig vid ett par tre tillfällen på måndagseglingar i Björlanda i lugnt väder. Dessutom var detta förra och förrförra året… inte en minut i båten 2022. Faktum är att hon knappt stått i trapets. Jag nämnde ändå halvt på skämt Pers förslag för henne när jag kom hem. Hon nappade direkt. Kommer aldrig att funka säger jag. Efter lite övertalning från hennes sida gav jag ändå med mig och vips var vi anmälda till seglingarna i Borstahusen! Kul ändå! Lite fin pappa-dotter kvalitetstid skulle vi ju få. Vi seglar lite Snipe ihop och jag är med och tränar i hennes gamla båt på hennes e-jolleträningar. Vi har väldigt kul när vi seglar tillsammans. Dock har vi i detta läge inga som helst förhoppningar att göra något resultat vid en 505 tävling. Det är bara en kul grej.

 

Övningskörning med 505
Det är race-day och vi kliver trötta upp kl 4 på morgonen, hakar på fiven ”Lille Otto” på dragkroken och beger oss glada i hågen mot Borstahusen. Det är en vacker försommarmorgon och Linnéa övningskör. Lite ovanligt ekipage tänker jag. Hon tar oss dock lugnt och säkert ner till hamnen i Borstahusen. Väl där är det väldigt kul att träffa alla glada fiveseglare!

 

Det gäller att tänka rätt
Efter lite trassel vid riggningen är vi klart sist ut på banan, men vi hinner i alla fall. Det står en nordvästlig bris på 2 - 4 m/s och strömmen är nordgående. Vi startar tidigt och satsar på att gå på ett vänsterspår i hopp om att komma snabbare ut i den starkare medströmmen längre ut från land. Helt fel visar det sig. Hare är bröderna Wester. Deras högerspår lönar sig och de vinner race 1. Vi har helt ok speed i båten men slutar 11:a. Vi är glada ändå och funderar på vad vi kan göra bättre. Vi kommer på att i dessa förhållanden, när medströmmen ökar ju längre man seglar styrbord, så ger det en vindskruv åt höger. Alltså är det tvärtemot vad min intuition sade mig högerkanten som gäller. Den nya strategin gör att vi kan segla in på 4:e resp 3:e plats i race 2 och tre. Långt över förväntan!

 

Betydelsen av kommunikation i båten
Kommunikationen flyter på bra och vi pratar hela tiden om vad vi kan göra bättre. Båtfarten är fin. Vi snackar oavbrutet. Samtalsämnena rör sig om vägval, kompasskurser och trim. Var finns trycket? Ska vi göra ”gybe set” eller ”bear away”? När gippar vi? Ska vi gå på höger eller vänsterbojen efter länsen? Slår vi i lä om styrbordsbåten eller duckar vi och i så fall varför? Denna långa rad av beslut avgör ändå hur det ska gå i kappseglingen. Kommunikationen är viktig. Snacket funkade bra idag och lyckliga seglar vi in mot hamnen.

 

Socialt på hamnkrogen
På lördagskvällen samlades de flesta seglarna på hamnkrogen för trevlig middag och gott tjöt. Martin flirtade med servitriserna så att de kunde klämma in oss på ett långbord på terrassen. Mysigt! Five seglarna är mycket sociala av sig och det gillar vi!

 

Först apa och sedan sist ut – igen!
Söndag morgon och vi möts av ett helt blankt Öresund. Ingen vind. Flagga AP på land. Vi får åter igen tillfälle att öva våra sociala skills. Jag drar några pappavitsar utanför klubbhuset och en skrattande skåning som hört eländet kommer ut och delar med sig av sina. Stämningen är på topp. Pang! Apan går ned och det fyller i en sydlig bris på 2-5m/s. Bråttom, bråttom. Vi är sist ut om igen…

 

Rätt strategi ger resultat
I race 4 är strategin klar. Sydlig vind och nordgående ström innebär tidig start och att speeda in i vänstra hörnet. Vi söker en tidig position i starten, åker på en aggressiv luffning som tvingar oss att slå och ta ny position lite högre upp på linjen. Fixar dock en ganska god lucka i lä och kan segla fort mot vänster. Strax innan layline måste vi dock växla om från speed mode till high mode då ett gäng båtar i lä gått betydligt högre än oss. Vi lyckas ändå hänga kvar ända ut till hörnet och kan slå på layline, lite överseglade. Vi leder! Malin och Johan har träffat en bättre layline än oss och närmar sig från lä. Det är tätt med båtar bakom. Vi vill helst göra en gybe set för att komma ut i starkare medström på länsen, men med tanke på vår starkt begränsade träningsmängd tillsammans och ärligt talat rätt usla boat handling, så vågar vi inte gippa till babord direkt, så för att undvika trubbel beslutar vi att börja med en kort styrbord och gå på tidig gipp. Malin och Johan som är betydligt vassare i sin båthantering fixar dock sin gybe set, vilket är rätt och de kan passera oss på länsen. Vi håller placeringarna i mål. Vi är tvåa i race 4! Underbart!

 

Klockan går – då satsar vi allt…
Klockan börjar bli mycket och seglingsföreskrifterna säger ingen start efter kl 15. Vi inser att det bara kommer bli ett race till. Vi inser också att vi nu måste ligga väldigt bra till sammanlagt, då många blandat bättre resultat med sämre. Därför beslutar vi oss för att verkligen gå för det i sista racet och våga ta en lita högre risk i starten genom att starta först. Från den positionen kan vi utnyttja vår fina båtfart. Fler krigar om den positionen i starten och det blir riktigt tight. Vi lyckas precis försvara lä-positionen men är millimetrar från att köra på gate-båten. När starten går ligger vi med fladdrande segel utan fart längst ned i lä. Nu är det bara att gasa! Utan en enda båt i lä är det så mycket lättare att hålla farten! Vinden har ökat lite nu och vi har fullt tryck i båten. Linnéa står fullt utsträckt i trapetsen med armarna över huvudet och jag hänger fullt trots att det bara blåser 4-5 m/s. Vi är ju lätta!

 

Plan båt och rätt strategi ger klar vinst i sista
Vi jobbar stenhårt på att hålla båten plant och tittar över akterspegeln för att verkligen försäkra oss om att så är fallet. Vi går nu sjukt fort och med farten kommer också höjden. När vi är på layline kan vi slå först och gå före hela fältet. Nice! Vi leder nu med lite större marginal än i förra racet och kan enkelt hinna före fältet och göra en gybe set vid kryssmärket. Vi drygar ut ledningen och kan vinna seglingen med bred marginal, med nån minut eller så. Rätt go känsla att ha gått i mål, börjat inseglingen och i höjd med sista märket möta tvåan i racet, de tungt meriterade bröderna Bojsen-Möller. Nästan ett ”horizon-job”

 

Vilken känsla – totalvinst!
Ändå har det inte riktigt sjunkit in ännu att vi förmodligen vunnit hela regattan. Overklig känsla. Att kunna göra detta ihop med sin dotter är en ynnest och känns helt fantastiskt. En euforisk känsla börjar infinna sig.

 

Varför vann vi?
Jag frågade Linnéa i samband med att jag skriver dessa rader vad hennes intryck av vårt lilla äventyr i Borstahusen var. Hon svarar då så här: ”Det som leder till vinst är: Ingen träning, sist ut, först in”. Haha, hon är för rolig tänker jag.

Min analys ar snarare:

-En lätt besättning är snabbt i lätt vind. Vi väger 75+63=138kg, vilket jag gissar är ~30kg lättare än snittet vid denna regatta och många är naturligtvis ännu tyngre. Vår vikt funkar ju naturligtvis inte i hårdvind.

-Våra Blixtsegel funkar fantastiskt. Enkla att trimma och är snabba!

-Väl fungerande kommunikation ombord är troligen den viktigaste nyckeln till framgång.

 

TACK!
Vi vill rikta ett stort tack till arrangören Borstahusens SS som gav oss en kanonhelg med perfekta arrangemang och glad och god stämning! Tack alla glada 505 seglare! Ni är bäst! Tack 505 förbundet för att ni fixar 505 cupen och så mycket annat för oss! Tack Per Wester för att du föreslog en så bra gast till mig! Sist men inte minst vill jag tacka Torgny Nordström som i år sponsrar Parbleu SWE 505 CUP med totalt 10 000 SEK i prispengar.

Alla resultat här: https://www.sailarena.com/contentassets/ef8f534c7d4b42adba1fdf79c297b310/sailwave-final-results-for-swe-505-cup-2-at-borstahusens-segelsallskap-2022.pdf

 

Euforiska Seglarhälsningar,
Tomas och Linnéa