Reflektioner efter 505-VM 2022 i Cork (Crosshaven), Irland

Malin Broberg/Johan Röök har tränat mycket i flera år, de är SM-vinnare både 2021 och 2022. Nu skulle de äntligen få möta världseliten i 505 igen. Här berättar de om och reflekterar kring hur det gick.

Vi, helt ensamma. Det är inga andra båtar ute och klubbhuset ligger gömt bakom ett högt berg, minst 30 min segling in i Cork River. Det blåser 10 - 12 m/s och 2 - 3 knops ström mot vinden gör att vågorna är helt galna. Någonstans där börjar vi fundera över hur listigt det var att sticka ut helt ensamma, mer om det senare.

Segla VM i Cork – alla vet ju hur det är….
Ett av våra mål inför säsongen 2022 var att på VM höja vår nivå mot tidigare mästerskap. -”Ah, skall ni segla i Cork. Där blåser det en konstant kuling. Vågorna är höga som berg. Regnet flödar och ölen är billig”. Detta var i princip de vanligaste kommentarerna vi fick när vi nämnde våra resplaner för säsongen. För att vara förberedda på ett rejält hårdvindsmästerskap så satsade vi på ett mindre centerbord, planare stor och fock samt några extra pass på gymmet. Nu blev det ju inte riktigt som planerat, vilket det sällan blir. Förutom träningsdagarna innan för-VM så blev detta till stor del en regatta i lätt- till mellanvind, med strålande sol och inte en droppe regn på 2 veckor.

En resa som tog tid
Resan till Cork är lång, men vi valde att ta en lätt väg i lugnt tempo. Det blev en tredagars resa med två övernattningsfärjor och en hotellnatt i Normandie innan vi kom fram till Cork. Jonas Berntsson och Magnus Lundberg valde fakirvarianten och körde non-stop från Stenungssund till Cork, men dom är tydligen både vana och ”galna”. Vi hade hyrt förbundets dubbeltrailer och kunde på så sätt få med både vår och Peter Nicholas och Luke Paynes båt till Irland.

Gästfrihet á la 505
Detta var vårt fjärde större mästerskap i 505 och som tidigare så kännetecknades hela arrangemanget av en väldigt stor gästfrihet. Bland annat hade ett stort antal klubbmedlemmar ställt upp med att ordna logi för många seglare. Vi hade turen att hamna hos ett fantastiskt trevligt par som bodde med hela havet som utsikt.

Träningsdag 1: 10 - 12 m/s och vågberg
Tillbaka till seglingarna. Först dagens träningssegling blev en intressant upplevelse. Under utseglingen kryssade vi i 10 - 12 m/s upp för vågorna som trycks upp av 3 knops ström som gick mot vinden. Sedan ”trillade” vi ner i nästa vågdal med en rejäl smäll som ekade i skrovet. När vi väl kommit ut en bit så blev vågorna mer normala. Efter 45 minuters ensam träning på havet så kommer Wolfgang Hunger och Holger Jess ut och vi kör tillsammans ett tag. Tyvärr skörar vi vår spinnaker och vi får ge oss in. Filmklipp från första dagens träning med Pete, Luke m.fl. finns här 505 CORK World Championships video from teams training prior to racing. - YouTube

Träningsdag 2: raceträning med många topp-besättningar
Andra dagen blir det mer av race-träning med de flesta toppteamen som nu är på plats. Det blåser 7 - 8m/s och det blir spontanrace där en rib drar igång gatestart med 25 - 30 tal båtar. På land skrattar vi lite åt att vi inte är så synliga för dom som är i toppen. Det är inte av oartighet, utan av den enkla anledningen att det är många seglare och vi är relativt nya i klassen. Vi bestämmer att ”det skall vi ändra på”.

En kanonstart på för-VM
Pre-Worlds första race börjar med 3 - 5 m/s. Vi har bra fart i båten, hittar bra i skiften och på sista länsen i första seglingen så klipper vi 8 - 9 båtar och kommer i mål som 10, vilket vi inte insåg förrän vi såg att vi var hare i nästa race. Inför andra racet hade vi redan bestämt att vi ville gå långt på styrbordskanten, dvs en sen start. När vi såg att vi var hare, så blev strategin enkel. Håll farten, ut på kanten, vänta på skiftet från land, slå in i banan och se vad som händer.

 

Efter två tredjedelar av första kryssen så inser vi att det har gått bra och vi kan runda 1:a märket i en rejäl ledning före Nathan Batchelor och Sam Pascoe. Vi bestämmer oss för att fokusera på vår segling och håller undan på länsen och större delen av andra kryssen. I slutet av andra kryssen släpper vi ut dom lite för långt på styrbordskanten utan bevakning och dom kan gå om men vi håller andraplatsen med marginal. Efter en 25:a i tredje seglingen så ligger vi på obegripliga 5:e plats efter första dagen och plötsligt är vi inte osynliga längre.

”The leading lady”
Dagen efter möts vi av veckans roligaste kommentar. Eftersom vi är bästa mixed besättningen blev det intervju efter första dagens segling och tydligen hade den sänts på TV. I regattareceptionen tittar den äldre kvinnan upp på Malin och säger, med klingande irländsk dialekt.

”Oh, you’re the leading lady. I saw you on the telli! “

Pre-Worlds andra dag började med lite mindre vind men från helt annan riktning, vilket gjorde att strategin var lite mer osäker. Vi började med en 13 och sedan en 34. I sista seglingen hade vi vår första, men tyvärr inte sista, närkontakt med gate-ribben och valde att segla in. Totalt slutade vi som 15 på Pre-Words vilket vi var otroligt nöjda med.

7:a – en kanonstart och sedan tog vinden slut i flera dagar!
Efter Pre-Worlds var det en vilodag och därefter började VM på riktigt. Vindprognosen för veckan visade att det inte skulle bli på ett hårdvindsmästerskap. Ett tag var det osäkert om det skulle bli ett mästerskap alls. Första seglingen startade i 3 - 4m/s. I den lätta vinden hade vi bra fart i båten och lyckades dessutom hitta rätt i skiften så vi slutade 7:a. När det var dags för den andra seglingen så valde seglingsledningen avbryta för dagen och nu följde ett par dagar av väntan, vila och whiskeyprovning tillsammans med våra svenska teamkompisar Jonas och Magnus.

Dag 2 och 3 blev det inställt på land. Dag 4 försökte man att köra på ”the inner-harbour” eftersom havet var helt blankt. Resultatet blev två försök som fick avbrytas efter en 45 min segling då vinden vred 120grader. Klockan 18 avbröts dagens försök och man hade nu bara fått ihop en segling på fyra dagar. Det var bara två dagar kvar på mästerskapet och man måste få ihop minst tre seglingar till. Troligen var det en viss nervositet i seglingsledningen.

 

Dag 5 – äntligen segling och VM-er är räddat!
Dag fem började med lite mer vind, 5 - 7m/s, vilket är den vindstyrka som vi har svårast att hålla farten jämfört med de i toppen. Vi inleder med en 30:a, men när vinden avtar till 4-5m/s får vi till en 4:a och 12:a. Seglingsledningen hade informerat att man ville köra 4 seglingar och efter den tredje seglingen är vi på hugget. Tyvärr valde man att avbryta för dagen och skickade in seglarna för dagen.

Nu hade man fått ihop totalt fyra seglingar och därmed var mästerskapet i hamn. I toppen låg det amerikanska teamet Stuart Mcnay/Caleb Paine med tre spikar och en 2:a, dvs otroliga 3 poäng. Nathan Batchelor/Sam Pascoe var tvåa på 6 poäng och våra svensk-australiensiska vänner Peter Nicholas/Luke Payne var trea på 14 poäng, trots att dom inte hade seglat 505 tillsammans sedan SM i Åmål, imponerande som alltid. Själva låg vi på en åttonde plats inför sista dagen, betydligt bättre än vad vi hade hoppats på.

Sista dagen – två timmar ut till banan
Dags för VM:s sista dag. Det var nu allt skulle avgöras, och det blev en speciell dag. Kl 9:15 hissade man signal att det var ok att sjösätta och vi var först i vattnet, med god marginal. Det var i princip vindstilla, men tack vare att tidvattnet gick ut med 2 - 3 knop så kunde vi flyta iväg längs floden för att sedan komma ut på havet. Vi spenderade nästan 2 timmar på att komma ut till startområdet. Trots att vi var i vattnet långt före de flesta så var vi bland den sista tredjedelen att nå fram till starten eftersom vi inte hade coachbåt eller bogseringshjälp. Detta gjorde att vi inte hade tid att göra våra vanliga förberedelser. Vinden hade ökat till 6 - 8 m/s med ganska luriga vågor. Strategin var att ta ett långt första slag mot land på babordssidan. Vi ville undvika trafiken vid en tidig start så vi valde en mer konservativ approach, mitt på. Vi kom iväg bra, men detta var dagen då vi inte hittade farten alls. Vi fick kämpa för att nå fri vind och hamnade längre och längre ut på styrbord, dit vi inte ville. Vi slutade 50 i första seglingen. De följande två seglingarna gick i samma tecken med en 37:a och 33:a som resultat.

VM var över och i toppen fanns tre otroligt jämna och starka team som hade varit i toppen hela tiden. Stuart Mcnay/Caleb Paine, USA, tog guldet. Nathan Batchelor/Sam Pascoe, GBR, tog silver och en välförtjänt bronsmedalj gick till Peter Nicholas/Luke Payne, AUS.

20:e plats total – inte illa
Till slut landade vi på plats 20. Även om den sista dagen inte gick som önskat så är vi nöjda med resultatet som helhet. Av VM:s och för-VM:s tolv seglingar så var vi på plats 13, eller bättre, i hälften av seglingarna vilket är klart bättre än våra tidigare resultat.

Alla VM-resultat på: https://www.sailwave.com/results/505%20World%20Championships%202022.htm För-VM:s resultat finns här: https://www.int505.org/wp-content/uploads/2022/08/Sailwave-results-for-Pre-Worlds-505-World-Championships-at-Royal-Cork-Yacht-Club-2022.pdf

Viktiga insikter
När man är på denna typ av arrangemang får man alltid med sig nya lärdomar och insikter. Vikten av att komma loss i starten blir så uppenbart tydlig i dessa stora fält. Men en av de viktigaste insikterna, som vi gärna vill förmedla, är att om vi kan vara uppe i toppen ibland så finns det inget som hindrar att övriga svenska besättningar också kan det.

Filmer och bilder från VM finns att kika på här: https://www.int505.org/blog/2022/07/24/news-5o5-world-championship-2022-royal-cork-yacht-club/page/4/

Nästa år går EM i Quiberon på den Franska Atlantkusten.

Vi säger som Alain, - Camarades, A fond vers Quiberon !

 

Malin och Johan
SWE 9181